Vi ser dagligen trafikanter som kör mot rött ljus, struntar i att stanna vid stopplikt, eller håller för korta avstånd till framförvarande.
Trots en skärpning av lagen finns det förare som inte lämnar företräde åt gående vid obevakade övergångsställen. För att inte tala om det
brutala förakt för medmänniskor som rattfylleristen gör sig skyldig till.
Ofta diskuteras hastigheten, dock sällan eller aldrig som säkerhetskomponent, d.v.s rätt anpassad till de olika situationer som trafiken kräver.
Det finns förare som kör över på mötande vägbana och tränger sig fram, för att sedan skryta över sin idiotiska körning och framförallt hur snabbt det gick.
Låt oss göra en jämförelse med piloten, som noga måste följa trafikledarens anvisningar och lokföraren, som måste följa signal och regelsystemen för att
undvika olyckor. Om dessa personer avviker från kraven stämplas de omedelbart som olämpliga för sitt yrke. Vad skulle hända om flygets piloter vållade en
eller flera olyckor i veckan genom att bryta mot de fastställda regler som har till uppgift att garantera säkerheten?
Varför reagerar vi inte på samma sätt inför döden på våra gator och vägar? Är det rimligt att nonchalans, medvetet risktagande och övertro på den egna
förmågan ska resultera i att människor dör och skadas i trafiken? Svaret är naturligtvis nej.
Frågan är då:
Vilka förändringar måste till för att öka trafiksäkerheten och minska risktagandet på våra vägar så att regeringens trafikpolitiska beslut, kallad
”Nollvisionen”, d v s inga döda och inga allvarligt skadade i trafiken, kan uppnås?
För att kunna nå förståelse och på sikt ändra attityder måste vi börja redan i förskolan. Därtill måste en allmän trafikantutbildning införas. Den ska
även ingå i både grund- och gymnasieskolans samhällsutbildning. De trafiksäkerhetsvinster som kan uppnås är uppenbara, oavsett om eleven avser att ta körkort eller inte.
Dessutom måste utbildningssystemet förbättras och kraven höjas för att spara liv. De kvalitativa utbildningsinsatserna och så även de obligatoriska inslagen i
utbildningen måste ses över. Det måste också ställas samma krav på alla utbildare. Även privata handledare ska uppfylla krav på adekvata teoretiska kunskaper.
Polisen kan vid beteendeövervakning ge information till trafikanterna. Om konstruktiva förslag ges till trafikanterna om hur de borde ha uppträtt i en given
trafiksituation borde denna information leda till ett bättre samarbete polis/allmänhet.
Genom ett ökat ansvar där vi alla tar vårt ansvar – politiker, myndigheter och trafikanter uppnås sannolikt också en ökad förståelse för att följa trafikens regler och anvisningar.
Ernst Donlemar
Källa: Svensk Trafiksäkerhet